onsdag 17 juni 2009

Jobb-jobbig

Jag trivs på jobbet med när jag jobbar med Alex.
Alex är killen som är min och alla andras chef (dock inte ägarnas...)

Efter att han skällde ut mig på fyllan och jag tog upp det med honom när han var nykter så har vi blivit kompisar. Han är den jag kramar när känner mig ensam. Vilket är i genomsnitt 3-5 gånger om dagen.

Jag har blivit kompis med killarna på jobbet. Och det är JÄTTEskönt när dom berättar om något snällt som någon annan har sagt om mig.

Te x som att kocken som har jobbat där i 11 år tycker jättemycket om mig även fast han skäller på mig ganska ofta. (Han skäller på mig för att han tycker om mig och vill att jag ska bli bättre.)
Eller som att en annan kock hade gått ut ur köket och förbannat sig över människorna som jobbar på där (läs: tjejerna som jobbar där) , för att dom är jättetaskiga och skyller allt på mig.
Eller som när Alex gav mig beröm för att jag lägger märke till smådetaljer.
Eller som när Vicky idag sa att Alex har berömt mig för ägaren när även hon var där.

Därför känns det extra jobbigt nu, för det känns som om ägaren inte vill ha mig där.
Jag skulle ha fått ett nytt schema i måndags, ett schema som jag ännu inte har fått. Istället så fick jag reda på att den nya tjejen som bara har jobbat 3 gånger har fått mitt gamla schema, och så har jag fått jobba ungefär hälften så mycket som jag jobbade tidigare.
Och idag så fick jag reda på att sommarjobbaren som bara har jobbat i en vecka har fått ett eget skåp, medans jag som har jobbat där i över två månader nu, fortfarande måste hänga alla mina grejer på en krok.
Och jag ORKAR inte jaga ägaren för att få mitt nya schema som jag har gjort innan. I söndags hade det gått en vecka från det att han sa att jag skulle få mitt nya schema. Söndagen slutade med att jag kl 00.37 ringde honom för sista gången innan jag lyckades få reda på hur jag skulle jobba.

Jag orkar inte med honom mer. Så jag sa till Vicky som jag jobbade med idag och som jag förmodligen skulle ha jobbat med imorrn att jag inte tänker svara om han ringer mig imorrn bitti. Vi skulle sätta oss ner idag (som alla andra dagar) och prata om mitt schema, men istället så valde han att skämta omkring med sina polare. Och jag har tröttnat på mig själv för det känns som om jag telefon/sms-terroriserar honom. Och det gör jag ju också... Så nu lägger jag av. Ringer han inte idag så sätter jag ner foten och jobbvägrar jag imorrn och screenar hans samtal.


ps. syrran jag tänker likadant ;) och jag missade PRECIS ditt samtal. Men varför ringer du från dolt nummer? Gurka & Tomat!

0 kommentarer: