Flytten

Idag flyttade jag från via pandolfini till Via la Farina. Känns bra att bo ihop med Emma och Ella som jag blev kompis med första dagen i skolan. Nu har jag alltid någon att gå till skolan med och alltid någon att gå hem med. Så förhoppnings vis så kansek jag inte spenderar alla mina dagar här gråtandes i min ensamhet..

Igår gick vi ut. Alla svenskarna från skolan (20pers kanske) och jag hade jättekul. Jag tänkte nästan inte ens på att jag mådde illa och hade hemlängtan och saknade alla. Jag drack en massa öl och blev lite tipsy. Vaknade bakis.. Jag har inte vart full/bakis sen när jag Malin L och Daniel (..?) gick på Justin Timberlake After-Party grejen.. Goddamn vad jag var bakis den dagen..

Fast igår var bara soft och pasta med tomatsås är den bästa bakismaten har jag kommit på. Jag åt det och sen var allt gött. Fattar ni att en flaska cinzano bara kostar 30kr typ!! Hade jag tyckt om alkohol hade jag köpt en massa, men eftersom det inte är så nu, så nöjer jag mig med ett glas till maten.

Gaah, orkar inte skriva.. Jag vill bara gråta.. Jag behöver en kram. Jag ska kolla flyg härifrån hem den 14 december. Skolan stänger för julen då så jag tänker åka hem (och förmodligen inte åka tillbaka sen = 15 tusen down the drain men what ever..)

Puss på er!

Vart tog den söta lilla (stål)flickan vägen..?

Jag fattar inte vad det är med mig!! Det är så olikt mig att behöva gå ifrån lektionen hela 5 gånger för att inte börja gråta framför alla. Jag tycker inte om att ha röda, svullna och puffiga ögon. Jag är inte sån!!
Jag har stått och pratat med folk och varit tvungen att ursäkta mig för att inte brista i gråta framför de och på lektionerna har jag stirrat upp i takt så att de andra inte ska se mina tårfyllda ögon. Jag kan inte gå ifrån lektionen hur många gånger som helst för att gråta...
Vad fan är det som händer? Jag som aldrig gråter sitter på skolans toalett och kämpar för att hålla tårarna borta..

Vart tog stålflickan vägen?
Hon som spelade basket med ett brutet finger en hel dag och väntade med att gå till läkaren till dagen efter när fingret var ilia och dubbelt så stort? Hon som sprang 100m på 10sek med två brutna tår? Hon som bröt revbenet i början av träningen och fortsatte träna boxning och brottning i 1,5 timmar innan hennes instruktör propsade på att hon skulle vila och skjutsade henne sen till läkaren? Hon som skadade knät såpass att hon inte kunde gå eller få på sig byxorna efter träningen för att det var för svullet och som ändå gick till skolan utan krykor..? (med mjukisbyxor..)
Nån som har sett henne på sistånde..?

Allt jag ser nuförtiden är suddigt. Och det krävs inget för att mina ögon ska fyllas med tårar och jag måste bita mig hårt i läppen för att inte börja gråta på stubinen. Det är svårt att se ordentligt genom tårarna..

Varför kan jag inte bara njuta av att vara här? Varför kan jag inte bara trivas? Varför kan jag inte bli av med min illamående magkänsla..?

Det kanske var regnet...

Jag vet inte vad som hände med mig igår men jag ville verkligen hem.
Jag vaknade upp och kände tårarna bränna i ögonen.
Jag vet inte vad det var som triggade det. Kanske var det regnet som fick mig att sakna göteborg och allt bekant och tryggt. Kanske beror det på att jag känner mig psykiskt utmattad..
Det har verkligen tärt på krafterna att vara här. Jag har inte sovit bra en enda natt sen jag kom hit och jag känner mig verkligen helt lost utanför skolan väggar. Alla mardrömmar om att jag känner mig övergiven hjälper inte saken. Jag är bara så sjuuuuuukt ensam här att det inte är sant.

Min älskade mami kände att något var fel för 3 sekunder efter att jag hade börjat gråta knackade Gaia på dörren och sa att jag hade telefonsamtal. Mami sa att hon kände att något var fel och att hon hade försökt ringa ett bra tag utan att ha kommit fram.
Jag älskar min mami. Hon känner mig så bra att hon vet att något är fel även när jag är ett par länder ifrån henne. Jag sa åt henne att jag förmodligen kommer hem till jul och att jag inte åker tillbaka efter det. Hade jag inte vart så jävla envis och stolt så hade jag säkert åkt hem redan nu, men hade jag gjort det hade jag säkert ångrat att jag inte givit italen en ärlig chans. Fram till jul är en ärlig chans tycker jag... sen åker jag hem..

Jag fattar inte vart min förväntansfulla magkänsla tog vägen. Det är som om den aldrig ens har existerat.
Det enda som finns kvar är ett ständigt och konstant illamående...

Jag vill hem nu..

Jag vill åka hem och sova i lugn och ro, utan att vakna mitt i natten av panik!!

Jag har inte sovit bra en enda natt sen jag kom hit!
Inatt drömde jag att Jackie Chan hade blivit mördad och jag vaknade helt förskräckt och trodde verkligen att det var sant så jag var tvungen att kolla aftonbladet.se. Hade han blivit mördad hade det säkert stått nått om det där..
Sen drömde jag att jag sov i min sköna säng och vaknade av panik när jag kom på vart jag var..
Sen drömde jag om insekter och spenderade resten av natten under täcket viftandes med armar och ben för att få bort alla insekter. Det är inte kul att drömma om attakerande insekter när jag har VÄÄÄÄRLDENS insektsfobi!!
Efter det så drömmde jag en dröm som jag har haft många gånger innan..
Har ni sett 28 dagar senare? Det är ungefär samma koncept i min dröm men istället för zombies så attakeras alla av GIGANTISKA insekter!!
Jag överlever genom att hoppa ut genom ett fönster och faller handlöst genom olika dimentioner mot marken. När jag landar har jag kommit till en tid innan allt började och så upprepas drömmen resten av natten..
Så jag drömmde om gigantiska, krypande OCH flygande insekter TVÅ gånger under samma natt..

Jag behöver ett shout out av kärlek.. Kan ni skicka lite kärlek? Rimsan, du råkar inte ha lite på burk..?

Fina bilder

Jag & Micho, mina kusiner Yara & Hayder, min fina moster May.

Jag tänkte lägga upp lite fler bilder men blogger.com är en hora som ska kämpa sig så ni för nöja er med dess tills vidare. Jag bråkar med blogger någon annan dag!
Puss på er!!

grattis!

Grattis på födelsedagen annika! Och grattis i efterskott ida! och grattis till alla andra som fyller år den närmaste månaden! Jag vet inte hur ofta jag kommer ha tillgång till internet så det är bättre att gratta alla i förväg!!
Så GRATTIS!!

10 giorni

Idag är det 10 dagar sen jag åkte hemifrån. Bara 10 dagar. Det känns som en evighet sen..

lägenhetsjakten

Det visade sig att "hon" var en han och att han var en uthyrnings agent, och han ville ha 2 månaders hyra i deposition som jag får tillbaka när jag flyttar ut och 1 månads hyra till honom av nån anledning som jag inte fattade och så själva hyran..
WAAAAAAAAAAY to expensive for me!!
Jag gjorde min budget i förrigår och kom fram till att jag har 50€/vecka att leva på fram till jul och det är ungefär vad mat kostar på 1 vecka..
Fan! Glömde köpa vatten!! Jag var och handlade på coop (ja, samma coop som i sverige fast blått istället för grönt..) skitbilligt!! Eller tja.. om jag hade haft "okey" med pengar, men eftersom jag inte har det så blev det dyrt i alla fall.. för 10€ fick jag pasta, tomatsås, lite köttfärs, laktosfrimjölk, kex, bröd, marmelad och oliver. Och det är inga jätteförpackningar om ni tror det. Mer enmans förpackningar, men i alla fall. Det är bättre än hur jag har haft det de senaste dagarna.
Igår te x åt jag 3 brödskivor och drack mitt sista vatten till frukost. Idag var det värre eftersom jag glömde handla igår.. Så idag blev det bara brödskivor till frukost och till lunch åt jag kex båda dagarna..

Om jag snålar med maten så lever jag gott den här veckan!! Pasta med tomatsås, köttfärs och oliver!! Vad bortskämd jag känner mig haha..

Puss på er!!

hittade den här fina bilden

gick igenom mina bilder och hittade den här.. mi amica marwa e io


Jag försöker hitta ett billigare boende och jag kan ha hittat nått! Håll tummarna!!
För tillfället så har jag 50€/ vecka att leva på. Det är 459kr och det är ungefär vad mat kostar/vecka.
Det påminner mig.. jag måste handla. Jag känner mig verkligen som en fattig student för idag åt jag bröd och vatten till frukost hahaha De får fan bättre mat i fängelse.
Såå måste handla; potatis (om det är billigt), vatten (det tog slut imorse) någon frukt (om jag har råd), lite kött (om jag har råd), och pasta. Det kommer nog bli mycket pasta för mig de närmaste månaderna...

Det sjuka är att en flaska vin kostar runt 3€ medan ett halvt kilo potatis kan kosta 5€.

Moving on to some more pleasent stuff..
Igår gick jag in i en skoaffär (som alltid gör när jag ser en skoaffär..) och hälsade på tjejen som jobbade där. Varpå hon kommer fram till mig och börjar prata italienska med mig. Jag fattade inget och sa det till henne, men hon kunde engelska så vi snackade ett tag och det slutade med att hon bjöd in mig till middag med sin irakiska pojkvän.

Jag hade i alla fall en sjukt trevlig kväll!

Saknar er alla!! PUSS PÅ ER!!!

italien..

Det vackra Duomo

Jag känner mig jäteduktig. Idag, söndag (domenica på italienska), så har jag PLUGGAT!! Jag har gått igenom alla läxorna jag har fått och jag har pluggat grammatik!! Grammatik!! Jag älskar skolan :DD

För ett par dagar sen kände jag mig helt vilsen. Hade jag hittat en flygbiljett hem hade jag åkt hem direkt.
Jag hade vääääärldens hemlängtan!! Jag saknade familjen, mina vänner och micho och efter skolan mådde jag skit. Jag var fysiskt illamående och jag visste inte vad i helvete jag gjorde här i jävla italien, men som tur är så har jag världens bästa syster och mamma.

Det var förresten mammas telefonsamtal dag 2 som triggade min hemlängtan och det har mammas telefonsamtal dag 5 som lugnade mig. Min syster gjorde verkligen allt för att få mig att må bättre och hon lyckades lugna mina trasiga nerver litegrann, men mamsen.. mamsen, mamsen, mamsen. Min älskade mami! Min älskade Rimsan!!
TACK för att du gjorde för mig!! Amore. Sempre. Mi amore <3

Annika, Gaia har INTE försökt gifta bort mig med. (chokerande måste jag säga.. haha) Hon är skitcool. Första dagen jag var här så sa hon att hon skulle iväg och vaxa benen hahah.
Men jag ska höra med skolan om jag kan få flytta in med de 2 tjejer jag har blivit kompis med för jag kan inte bo i ett hus med en möglig trappuppgång eller mögliga väggar när jag är allergisk mot mögel.
Och igår var jag och köpte antimyggmedel för 300kr säkert!
I bought a bugplug hahaha! Det är en sån man pluggar in i eluttaget.

Jag räknade mina myggbett för ett par dagar sen och kom fram till 87 st.. Nu tror jag dock inte att alla är myggbett. Jag misstänker att en del är allergireaktioner mot allt mögel som finns i trappuppgången och i lägenheten.
SÅÅÅ nästa lördag (sabato på italienska) flyttar jag in med de 2 tjejerna jag har blivit kompis med. Svenskan Emma (som bor i gbg!!) och amerikanskan Ella. Det känns jättebra, inte minst för att de bor i en skitfin lägenhet.

Firenze e molto bene..

Som jag skrev i förra inläget så är jag flygrädd och höjdrädd och tänkte att planet skulle gå sönder.. och visst hade jag rätt. Det var när vi mellanlandade i Bologna som planet inte fick lyfta för det var nått fel på det.

Väl framme i florens fick jag bära upp min 26kg tung väska + min datorväska & handväska uppför 4 våningar. 4 våningar i florens är inte som 4 våningar i sverige utan här är trappuppgången precis så stor att min resväska fick plats. (Jag kommer ha världens tightaste ass när jag kommer hem haha) Trappstegen är mycket högre än vad jag är van vid och det beror på att det är mycket högre till tak än vad det är i sverige.

Jag har redan fått tusen myggbett men jag är osäker på om alla är myggbett. Jag misstänker att vattnet kan ha ett finger med i spelet när det gäller alla små röda prickar jag har fått.
Men asså seriöst, jag har myggbett på ögonlocket och min högra arm och hand är full av myggbett. Men de kliar inte lika hemskt som svenska myggbett.
Jag kan också tillägga att italienska myggor är korkade. De är inte som svenska myggor som håller sig borta från människor såvida de inte ska bita en, utan de är på en hela tiden. JAG ÄR INGEN JÄVLA LANDNINGSBANA ELLER PARKERINGSPLATS!!!

Jag har haft mardrömmar som handlat om att jag blivit övergiven. Om jag ska analysera mina drömmar så känner jag nog mig övergiven. Men det är ju jag som har övergivit alla andra. Det är ingen som har övergivit mig.
Jag känner mig jävligt lost bara. Jag förstår inte språket och kan bara svära och jag hittar inte i stan.. men sen å andra sidan har jag ju bara varit här i 1 dygn haha.. kanske inte borde vara så hård mot mig själv.

Mina förhoppningar är att jag kan prata italienska utan större svårigheter om 7 månader. Jag hoppas att jag inte går upp i vikt av att bo här hahah
Igår åt jag nått så gott att jag nästan smällde av!! JAG ÄLSKAR MAT OCH JAG ÄLSKAR ATT ITALIEN ÄLSKAR MAT ^_^

Skolan är bra. Jag har 2 st jättebra och tydliga lärare och jag har redan lärt mig lite. Inte tillräckligt för att kunna konversera med italienare, men jag kan säga saker som "jag är hungrig", "jag är varm/kall" osv..
Jag går i skola från 9-13 med en liten paus vid 10. Sen går jag hem och gör läxan och sen sover jag siesta hahah
Men det gör jag bara för att jag har sovit så oroligt de senaste nätterna och när jag åkte hit fick jag ingen sömn alls på 1 dygn.

Nu ska jag gå igenom läxan igen och kolla ifall jag hittar några fel i det jag skrev förut.

Saknar er (speciellt DU!!)
Med hälsningar från Firenze!!
PUSS

AAAAAAAAAAaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaahhhhhhhhhhhhhh!!!!!!!!!!!!!!!!

Nu åker jag. NU åker jag!! Goddamn..
AAAAAAAAAAAaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaahhhh!!!!

Jag är rädd. Jag är nervös. Jag är flygrädd. Jag är höjdrädd.
Jag är så nervös att jag knappt kan andas. Jag andas in men sen stannar luften där. Jag är så nervös att tror att jag kommer spy. Jag är så nervös!!

Va fan tänkte jag på?!?!!? Italien..? Kunde jag inte ha valt typ gotland eller nått annat ställe som är nära? Nått där jag ändå kan åka hem under helgerna??
WTF!?!?!?!

Helt själv i ett främmande land där jag inte kan språket, kulturen eller sederna... WHAT THE FUCK WAS I THINKING?!?!?!?

men jag är ju fan ändå en blatte. Jag är ju fan ändå irakier. Jag klarar mig, jag överlever. Det kommer gå fint. Det fixar sig. (Det enda jag kan tänka är "AAAAAAAAAAAAAAAAAAaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaahhhhhh!!!!!!!!")

Puss på er alla!!
Och tack för att ni följde med ut igår! Ni är bäst!!

Nu återstår det bara en sak att säga..
So long suckers!!

The Phone Break-Up

Det lilla som fanns där är nu officiellt över.
Efter säkert mer än 2 timmars telefonpratande så blir det inget mer.
Det var bra sålänge det varade, men nu är det finito.

Jag kommer vänta med att radera honom ur mitt liv för jag hoppas fortfarande..
Vilket egentligen är helt onödigt för han var tydlig med vad han vill.
Allt eller inget.

I den svenska uppsättningen blev det allt, här blev det inget.
Sjukt synd, men vad ska man göra?
Jag kan inte tvinga honom till nått han inte vill och jag tänker inte göra det heller.
Men däremot så kan jag försöka övertala honom om att han gör fel.

Inte för att det gick så bra det heller.

Det är ganska sorgligt för han tog sig igenom mina murar så enkelt, så smidigt.

Någonstan där uppe sitter det en gud som pekar och skrattar och tänker på hur han ska kunna jävlas med mig ännu mer.
Någon gång ska den guden allt få se..

Amore. Sempre.

Det kommer bli min nästa tatuering.

Loads of shit to do!!

Precis som jag misstänkte så har jag den här sista veckan tusen saker att göra innan jag åker.

Jag har hämtat ut medicinerna för alla 7 månaderna och nu måste jag provpacka och sen packa om.
Jag hade te x glömt packa mina träningsbh:ar och min bikini, och så måste jag köpa en pyamas för jag kan inte gå omkring naken hemma hos Gaia. Nää, helst inte typ. Och jag kommer behöva ett par varma tofflor, för i italien har de inte centralvärme som vi har här i sverige. Och de snyggaste tofflorna finns att köpa i Korsetten men jag har som sagt nada flos. Jag ligger tillochmed på minus. Inte bra.

Hoppas jag får pengar av familjen i födelsedagspresent. Hittills har jag bara fått en födelsedagspresent och det var justin timberlakes futuresex/lovesounds-skiva. Min mamma glömde bort min födelsedag haha
Inte förrän jag påminnde henne 30 min efter att vi hade vaknat så kom hon på det haha. Jag svär hon är skön.
Habibi Mami!

Jag hade bokat tvättid kl 7 imorse men när väckarklockan ringde så orkade jag inte vakna hahaha så nu måste jag boka en ny tvättid.

Just det ja! Väckarklocka måste jag ta med mig..

Det var inte meningen

att det skulle bli såhär. Det var inte meningen att jag skulle känna såhär!! Jag är rädd.

Jag är rädd att jag kommer sluta mig som en mussla och inte öppna mig igen på länge om allt blir fel.
Jag är rädd att jag kommer bli bedövad igen om allt blir fel.

Jag förväntar mig det värsta, men hoppas på det bästa.

GAAAAAAAAAAH!!!
Why now? Why like this? I'm falling in love with a boy, who I probably can't have, right before I'm moving. It hurts sooo bad. But at least I'm feeling something.

Pieces

Till dig habobi

Standing next to you with your arm around me
I feel close to you when I hear your heart pounding
My heart skipped a beat with a tingling treat
It’s like your love comes from up above

I feel it in my soul you’re what makes me whole
With you near baby, I can bear

I need some showin´ in the right direction
You give me that in your lovin´
The feeling of redemption

With you here baby, I won’t fear
I won’t, I swear, and I wouldn’t care…

Enough to pick up the pieces
But you’d care enough to pick up the pieces
You’d care enough to pick up my pieces
You’d care enough to pick up my pieces

Den här låten som jag skrev i början av året, passar in så sjukt på hur jag känner just nu..

Födelsedagen

Igår fyllde jag 20. Tjoho!!! Så jag tänkte piffa till mig dagen till ära, så jag gick till min frisör. Det är skönt att bli ompysslad ibland.
Sist jag klippte mig för 6 månader sen så var jag tveksam och lite missnöjd med hur frisyren såg ut när allt var klart, men det höll sig sjukt snyggt i 6 månader, så jag sa åt henne att klippa det likadant. Och den här gången var jag sjukt nöjd med frisyren när allt var klart för jag vet ju hur det kommer se ut om 6 månader and that's hot!

Jag undrar om det blir delirium idag. Det hade vart kul att träffa hela klassen idag igen, men jag vet inte om jag ska med. Jag måste städa, städa, städa.

Jag visste att Mami och pappa skulle occupera mitt rum efter att jag har flyttat, men idag sa mami att de ska flytta till en 2a och då kommer de kasta allt. ALLT!
Wtf? Inte kan de slänga allt, men jo tydligen så komemr de gära det. Så Rimsan... Om du har kvar nått av värde i mitt rum så får du säga till mig asap så att jag kan leta reda på det och rädda det. Jag tror inte ens att jag kommer orka rädda alla mina grejer. Jag har så många onödiga prylar som jag ändå hade tänkt slänga.


Jag kan inte borsta tänderna eller tvätta ansiktet för vi har inget vatten.
Ingen av våra 5 kranar funkar. Förmodligen nån ledning som har brustit, men det är lagom illa måste jag säga. Nu börjar jag förstå hur u-länderna har det. NOT good!
När allt kommer omkring så är sverige ett jäääävligt bra land.
Vi får betalt för att gå i skola, vatten ingår oftast i hyran, gratis tandvård och gratis läkarvård and loads of shit. Jag svär det är bra.

Nu måste jag sticka och göra iordning mig (utan vatten= turkdusch) haha
Puss på er!!


Fan jag glömde köpa tandkräm igen..

I'm still chocked..

Det var som att bli överkörd av en lastbil. Jag var verkligen inte beredd på det. SHIT vad det slog. Det k ä n d e s ! !


Igår åkte jag till Borås för att kolla på Micho när han spelade vollyboll. Det var jätteintressant.
Jag har alltid tänkt att man bara spelar vollyboll på sommarn, på stranden, i filmer, och har precis upptäckt att man kan TRÄNA vollyboll. Att man kan säga "Jag har träning kl 8" och mena vollybollträning var nått jag ALDRIG hade tänkt på haha.
Nu vet jag i alla fall ^_^


Det sjukaste hände idag. Jag är fortfarande chockad. Helt sanslöst.
Jag och Micho pratade om oss och hur vi ska ha det nu när jag åker till italien. Jag sa att jag vill vara hans och att han är min även när jag är där, men han tyckte inte det.
"Okey, that's sucks" tänkte jag och tänkte att jag skulle kunna spela oberörd, men det sjukaste hände.

Det var som att bli överkörd av en lastbil. Jag var verkligen inte beredd på det. SHIT vad det slog. Det k ä n d e s ! !

Vi låg och kramades när jag kände hur det brände i ögongen. En tår rann, sen två..
Jag visste att jag tyckte om killen men jag hade ingen aning om hur mycket.

Kommer ni ihåg min 18års födelsedag när jag blev utkastad hemifrån? Det var nästan lika brutalt som den gången.

Jag som alltid har tyckt att det är svagt att gråta. FOLK som gråter är starka, men det är en svaghet när jag gråter. Jag som inte ens kan gråta för mig själv när jag är ensam hemma.. och där låg jag och storböla i hans armar.
Brutalt vad blottad jag kände mig. Brutalt..

Ju mer jag försökte kväva gråten desto värre blev det. Tillslut orkade jag inte kämpa emot det..
Det var skitjobbigt.

2 gånger har jag gråtit lika brutalt som idag. Första gången var när jag fick reda på att Simon var död och andra gången var när jag blev utkastad.
GodDamn, it hurts.

Anyway, jag överlevde med en huvudvärk som visserligen fortfarande sitter i, men jag kommer komma över det. It's not the end of the world, även om det känns så i det ögonblicket.

Micho skrev ett sms där han sa att han funderar på att ändra det han sa om hur han vill ha det mellan oss när jag flyttar, men jag får inte veta hur det blir förrän på fredag när han kommer hit.

GodDamn love! I don't like it. It only messes people up. But I like Micho. And that's the goddamn thing. It's love.

En solros är vad du är

Här är en liten dikt jag skrev åt min syster igår.

Du är som en solros
när du sträcker dig mot skyn,
när du gnuggar sömnen ur ögonen,
när du ler ditt morgonflin.

Du var som en solros när du steg upp idag,
när du hoppade upp ur sängen och skrek
"VILKEN VACKER DAG!"

Du blir en solros
när du vänder ansiktet mot himlen
och känner solen och morgonvinden,
smeka den nyvakna,
fortfarande kuddavtryckta, kinden.

Du är min solros, Rimsan!

Fina vänner!!

Klassåterträffen var igår. Det var kul att träffa alla igen och prata om hur livet har varit det senaste året och vad alla har sysslat med.

Jag får alltid en välbehagskänsla när jag träffar Hasse. När vi sitter och snackade om italien och Hasse säger hur perfekt det är för mig och att jag är gjord för italien, då mår jag bra. Han tycker att jag ska öppna ett hotell i italien där jag är chef och bestämmer och tar hand om gästerna och lär mina kockar hur de ska laga maten. Och jag kan såååå se mig själv driva ett hotell i italien där jag är chef och bestämmer och allt är frid och fröjd.
Jag är född ledare, det vet jag och jag tycker om att träffa nya människor och laga mat.

(I'm not gonna jump to any conclusions, men nu när jag tänker på italien så mår jag bra och jag tror att livet kommer leka.)

Vi bestämmde att vi ska till Delirium på tisdag och på fredag ska vi ut och (fira mig lite grann) festa. Det tycker jag låter som en toppen plan för en sista vecka.


Efter klassåterträffen åkte jag för att träffa Micho och jag har kommit på att han är ganska osocial, eller tja.. bara beter sig som en kompis mot mig, när han är med kompisar han har känt länge. Jag fick ingen hejpuss eller hejkram, utan jag fick ett "Bryshan" Men jag har väl vart sån ganska mycket själv, så jag vet vad han tänker, men det hade fortfarande suttit bra med en puss.

Jag sov över hos honom igen.. Mami tycker inte om att jag sover över så ofta, men fan, jag åker snart och måste passa på ^_^

Micho är lite lurig för han säger saker ibland, bara sådär lite ur det blå, som får mig att tro att han vill att vi ska vara pojkvän/flickvän även när jag är i italien.
Som te.x. "Skulle du kunna hålla dig i 7 månader från sex?" och när jag har sagt att jag inte vill lova nått jag inte kan hålla och att han inte heller vill lova nått han inte kan hålla, så kollar han på mig och säger "Så du skulle ha andra även om du lovade?"

Nej, jag menar bara han precis har flyttat till en ny stad och jag kommer också göra det och man vet aldrig vad som kommer att hända. Han kanske träffar nån annan, jag kanske träffar nån annan och då är det dumt om vi har lovar varandra nått. Vi känner ju inte varandra så väl trots allt.
Ny luft, ny atmosfär, nya stad (nytt land) nya rutiner..

Jag skulle ALDRIG ha andra om vi bestämmde oss för att satsa på varran och jag skulle lätt kunna hålla mig i 7 månader. Jag har haft längre torkor än så haha
Det märkss att han tänker på det mycket..


Sen när jag vaknade imorse kl 6.20 så såg jag att jag hade fått ett sms. Det var från Lydia.
Jag blev så glad och skrev ett sms tillbaka men så råkade jag spara det istället för att skicka det. Så jag gick in på meddelanden igen och såg att jag hade 2 olästa sms i inkorgen. De var från Annika och Marwa.

Ni tjejer är bäst. Jag älskar er så sjukt mycket och jag har verkligen saknat er med hela mitt hjärta.
Jag har haft såna skuldkänslor för att jag gick och ordnade upp mitt liv och slutade umgås med er. Även om det var det bästa jag gjorde då, så kände jag mig isolerad.

Marwa, när jag sa det till dig på Lydias fest så sa du att alla behöver göra så ibland, ta hand om sig själva, och jag kände mig så lättad när du sa det.
Det var liksom självklart att jag skulle göra det. Förlåtelsen var så självklar att den inte behövdes.

Jag började gråta när jag läste era sms. Ni fick mig att må så bra och jag är så glad och stolt över att ni är mina vänner. (Fan, jag sitter och gråter nu, bara jag tänker på det..)

Annika, tack för att du räddade mitt liv!
Marwa, tack för att du förstår!
Lydia, tack för att styrkan!

Tack för stödet tjejer. Ni är bäst!
Jag älskar er!

Örebro broschan

Jag vill sätta en ettiket på vårat förhållande.
Jag vet att han tycker om mig och han är jättegullig när han visar det genom att klappa mig eller sno pussar, men jag känner att jag hellre vill veta om jag kan strula omkring i italien eller inte.

Jag sa att jag skulle flytta in med honom efter italien bara för att jag ville se hans reaktion och han sa "du är alltid välkommen".. Bådar gott..

Roooligt!!

Jag hade helt sjukt roligt igår!! Kvartetten var samlad än en gång. Jag, Annika, Marwa & Lydia satt och snackade helt sjukt länge hela kvällen hela tiden. Jag har verkligen saknat mina kära kära vänner. Och nu när kvartetten äntligen är samlad igen så åker jag till florens om 2 veckor exakt. AAAh!!
Men de ska absolut komma och hälsa på mig. Måste måste måste!!

Mina kära vänner, ni är så söta!



Kärleken är svår på telefon när man sitter i en buss fylld med folk som pratar (högt för det är lördag och de är fulla) har jag kommit på. Jag och Micho bråkar som om vi har varit gifta i 5 år, fast det är nog mer kärleksgnabb än bråk, + att båda är nog lika envisa. But on the upside, vi är båda inte långsinta, så det brukar se ut såhär när vi bråkar. Bråk + envishet = sura miner + 5-10 minuter = allt gött igen hahaha

Varför är kärlek så svårt?

Är det någon som kan svara på det..?