lördag 31 mars 2007

Open Jam

Jag och Lory hade bestämt att vi skulle till Lövgärdet idag för att chilla med Lugna Gatan runt 5. Men jag fick Mr .Mac och blev därför lite sen (läs: 50 minuter). Vi kom inte långt alls då vi träffades i KulturKafé i Angered Centrum och hamnade i KulturAtom ca 100 meter bort, men vi hade riktigt roligt. KulturAtom var värd för Open Jam, som arrangereades av Lamm och hans kompis, visade det sig (Jag och Lamm tränar MMA tillsammans) och jag träffade en massa jag kände och de bad mig sjuga nått. Så jag skrev upp mig på listan och skulle precis gå på toa när de ropade upp mig på scen. Jag drog nått skämt medan PA och nån mer fixade och trixade med sladdar och folk skrattade (!!) Jag som alltid har varit känd för min dåliga (aka extremt lättroade) humor. Jag spelade min låt och är jävligt nöjd med mitt framförande med tanke på att jag helt spontant, utan uppvärmning tog plats på scen och gjorde succé!! Folk applåderade och visslade och publiken älskade mig!! Weeeey! Jag fick en massa kramar av folk jag inte kände och alla sa att de älskade min röst och att min låt var jättebra. När sånt händer blir jag glad och jag behöver vara glad i dessa tider. Det enda som känns ledsamt är att Lory åker tillbaka till USA imorrn. Hon kommer tillbaka i Maj, men det känns ledsamt. Jag har ju vant mig vid att ha henne här i Sverige, men jag antar att jag inte kan annat än att vänta i 2 månader tills nästa gång.. Bye Lory!! Hope you have a safe flight and don't forget about GUANTAMO BAY!! Peace!

Mr .Mac

Jag skriver detta inlägg med min Mac. MIN MAC!! Jag skiter i att jag är löjlig för Mr .Mac är här. Efter att ha pillat och insallerat och fixat och trixat så kommer jag fram till en sak. Den låter konstigt när jag matar in CD-skivor. Nån som vet om det brukar låta så eller om det är nått fel på Mr .Mac?

The Addams Family

I tisdags så hälsade Laban att Hon hälsade och hoppades att jag mådde bra. Väldigt chockad svarade jag att Laban kunde hälsa Hon tillbaka vilket chockade Laban då hon vet att jag inte tål Hon pga allt som hände. Jag och Hon har inte pratat med varandra på snart 4 år pga saker som Hon sa och gjorde som jag aldrig skulle kunna förlåta. Ändå så svarade jag hälsa tillbaka. Måste ha mognat under de 4 åren som gott. Laban tyckte att det vore ett bra tillfälle för mig och Henne att prata ut och jag tyckte med att det skulle vara bra för oss. Så jag fick Hennes nr av Laban och tänkte inte mer på det förrens igår. Jag kände mig så bra igår att jag skickade ett sms till Henne där jag frågade hur det var med henne. Hon svarade upprymt att det var bra och undrade hur det var med mig. Jag svarade bla bla bla och sa "Jag tycker att vi borde ses nån dag. Vad säger du om det?" Det kan vara den bästa idén någonsin, fick jag till svar. (Psykologen i mig säger.. Jag tror att Hon bär på väldigt mycket skuldkänslor.) Vi bestämmde oss för att träffas dagen efter Dagen D, klockan halv 1 på Java. Och det kändes helt okey för min del. Jag trodde att jag hade försonats med mig själv, att jag hade mognat, att jag var bättre än så, men det var jag visst inte. Efter skolan igår så träffade jag Orphan och bara så där, ur det blå, hälsade han mig från Hon!! Jag kände blodet koka. Tänker hon förstöra ALLT för mig? Får jag inte ha en enda vän ifred? GAAAAah!! Det visade sig att Orphans flicka och Hon är jättenära vänner. Jävla idiot! Lämna mig och mina vänner ifred! Kan jag inte få ha nått som inte har blivit Hon-infekterat?!?! Så sa Orphan nått otroligt "Hon var visst tillsammans med Simon.." NEJ! Till alla er som läser detta HON har aldrig varit tillsammans med Simon! Jag var Simons bästa vän. I should know..

The story about Mr .Mac

Jag köpte min efterlängtade MacBook i söndags och den skulle ha kommit idag. Jag fick till och med be Mamsan stanna hemma då UPS skulle knacka på dörren under arbetsdagen (aka 9-5) eftersom jag hade skola att sköta. Mamsan, bäst som hon är, sa okey jag kan stanna hemma idag och hämta ut din dator, vilket båda trodde inte skulle dröja länge till eftersom klockan var 13.30 vid det laget. Efter att ha terroriserat Mamsan via telefon ett par gånger, i väntan på att Mr .Mac skulle dyka upp, så slutade Mamsan svara i telefon. Jag sprang runt som en ko med galna ko-sjukan i alla el-butiker jag hittade, för att leta efter ett trådlöst nätverk som passar till en stationär PC och en bärbar Mac. Till sist blev jag hänvisad till MacForum och väl där fick jag hjälp av säljaren för att hitta rätt nätverk. Det kostade mig 600:- give or take. Och utöver det så var jag tvungen att köpa en sladd som skulle gå till datorn också, den kostade 3o0:-isch. Sammanlagt har jag spenderat SJUKT mycket pengar på nått som inte ens hade uppstått, om det inte var för Ipoden jag fick av Rimsan i studentpresent. Det är som en ond apple cirkel. Ipod + Mac = Sant! It's true what they say. Once you go Mac, you never go back.. Jag ringde till slut UPS förbannad och frågade vart Macen var. Den snälla tanten i andra änden svarade att mitt paket blev bortprioriterat för expressleveranser men att det säkert kommer imorrn. Eftersom jag som sagt pluggar så vill jag gärna veta när de kommer så att jag kan fråga Plastet eller Mamsan om de kan vara hemma imorrn och ta emot Mr .Mac om jag skulle råka vara i skola, men nejnej.. UPS tycker om att göra livet surt för Rétouche och säger att de kommer väl någon gång under morgondagens arbetsdag (aka 9-5). Så nu får jag vackert sitta och vänta på Mr .Mac.. men det kommer bli skoj när jag väl får den ^_^ Remind me to tell you the story about the ex-friend.. Peace!

Äntligen!!

Jag har försökt logga in på min blogg ett bra tag nu. Först glömde jag bort användarnamnet och när jag äntligen hade kommit på det igen så kom jag inte ihåg lösenordet. Jag försökte med alla mina vanliga lösenord men det var inget som funkade. Nu till sist så klickade jag på en "If you are using the new version of Blogger, sign in here with your Google Account." Jag testade och skrev in min mailadress och rätt lösenord och Ta-da! Here I am!! Nu har jag jättemycket nytt att berätta men först måste jag på toa och sen ska jag dricka lite cola och äta lite laktos/kolesterolfri glass (jag är laktosintolerant, att det är kolesterolfritt är bara en bonus)

Welcome to Rétouchetown, your everyday in Ritaland

Detta är min andra blogg. Min första gjorde jag åt Lugna Gatan - Angeredsgymnasiet i Göteborg. Tyvärr så var det aldrig någon som kollade in den. Inte ens de i min grupp i Lugna Gatan. Jag hoppas att det inte blir så med den här blogen. Den här bloggen är min egen. Den här bloggen kommer användas flitigt av mig och förhoppningsvis av er också.